Sverige som EU-medlem: från motvillig till engagerad europé

Sammendrag

Sverige blev medlem i Europeiska unionen (EU) i januari 1995. Medlemskapet har förändrat förutsättningarna för den svenska demokratin i flera hänseenden. Den här artikeln behandlar medlemskapets effekter på svenska konstitutionella förhållanden, inklusive relationen mellan de centrala statsorganen. Därefter diskuteras de svenska partierna och den allmänna opinionens förhållningssätt till EU. Den allmänna opinionen har över tid utvecklats i en betydligt mer EU-positiv riktning. Det gäller dock inte frågor om ytterligare fördjupning av EU eller svensk anslutning till euron. Frågan om hur Sverige samarbetar med andra medlemsstater lyfts fram. Sveriges samarbete med länder i den geografiska närheten är omfattande. Bland de sakfrågor som Sverige har prioriterat som EU-medlem finns konkurrenskraft och den inre marknaden, klimat- och miljöpolitik, de grundläggande värderingarna samt EU:s utvidgning och utrikespolitik. Sverige har varit mindre entusiastiskt över ökade medel till EU:s budget, starkare gemensam social- och arbetsmarknadspolitik, ökad överstatlighet och stärkt försvarssamarbete. De breda framtidsfrågorna, inklusive frågor om institutionell reform, har sällan mötts av större intresse i Sverige. I ljuset av den nu pågående diskussionen om utvidgning och reform av EU vore det rimligt om dessa frågor fick större plats i den svenska debatten.

Abstract in English:
Sweden and the EU: From Reluctant to Commited European
Sweden became a member of the European Union (EU) in January 1995. Membership has affected the conditions for Swedish democracy in several respects. This article deals with the effects of membership on Swedish constitutional arrangements, including the executive-parliamentary relationships. This is followed by a discussion of the role of Swedish political parties and the development of public opinion towards the EU. Over time, public opinion has developed in a much more pro-EU direction. However, this does not apply to questions of further deepening of the EU or to Sweden’s accession to EMU. The issue of how Sweden cooperates with other Member States is highlighted. Sweden’s cooperation with countries in the geographical vicinity is extensive. Issues that Sweden has prioritised as an EU member include competitiveness and the internal market, climate and environmental policy, fundamental values, and the EU’s enlargement and foreign policy. Sweden has been sceptical of an increased EU budget, stronger common social and labour market policies, increased supranationalism and strengthened defence cooperation. Issues concerning the future of the EU, including questions of institutional reform, have rarely been met with greater interest in Sweden. In the light of the current discussion on enlargement and reform of the EU, it would seem logical for these issues to be given greater prominence in the Swedish debate.